Så var det snart dags för 1:a maj. Det här året blir det en skidresa för första gången. Ska bli kul, resan bär av till Kittelfjäll. Boendet kommer att ske på Hotellet, det ska också bli extra kul. För trots att Kittel förärats med ett antal besök genom året så har jag aldrig bott på hotellet. Men det lilla jag såg av, den vad jag förstår ganska omfattande renoveringen, i påskas så bådar det gott.  Just nu så är det enligt Kittelfjälls hemsida, cirka 120 cm snödjup så att det kommer att gå att åka skidor råder det inget tvivel om. Frågan är om det kommer finnas förutsättningar för lite vildare äventyr? Att åka med den av Hotellets arrangerade helikopterskidåkningen blir det inget av. Det har jag gjort en gång, och även om skidåkningen var helt fantastisk så var hela arrangemanget helt vansinnigt dåligt uppstyrt.

Att varje timme under en hel dag behöva kontrollera med helikopterplattan om det var ens tur att flyga funkar ju inte. Kanske har de lärt sig något sen dess, men nästa gång det ska flygas Heliski i Kittel blir det med Mad Mike och Big Gun Dan, eller vad nu de där sköna karaktärerna på Kittelparken kallar sig för.

Fick en kommentar från Ulf W på det här inlägget om varför Skidbytarboden är på min svarta lista, och det är klart att det är värt en förklaring om Ulf W vill. Ska börja med att berätta att jag både köpt och hyrt en hel del prylar hos Skidbytarboden på Fleminggatan genom åren.

Men förra året gjorde jag min troligtvis sista affär där. Helt kort så skulle Skidbytarboden montera ett par bindningar åt mig, men de lyckades sätta dem snett på ena skidan. Skidorna var helt nya och i 7000-kronorsklassen. När jag hämtade ut skidorna så märkte jag ingenting, utan det var först efter jag åkte på dem första gången som jag märkte att något var fel. Rent optiskt kunde jag nu konstatera att bindningen satt snett. Jag tog dem till Alpint på Torsgatan som mätte och konstaterade att de satt ett par millimeter snett.

Något bekymrad tog jag med mig skidorna till Skidbytarboden. Där konstaterade killen som tog emot skidorna snabbt att bindningen satt snett, men att det antagligen var psykologiskt att det kändes konstigt. Han lovade dock att de skulle fixa skidorna och återkomma. Lättat gick jag hemåt och kunde se fram emot den planerade Kittelfjällssemestern ett par veckor senare.

Men efter ett antal telefonsamtal och veckor senare så stod det klart för mig att de inte kunde fixa problemet. Sista kontakten är när jag blir uppringd av en annan kille från Skidbytarboden som är fräck nog att säga att bindningen inte alls satt snett. Jag är vid det här laget så evinnerligt less på hela historien och eftersom att jag behöver skidorna ett par dagar senare, så ber jag min sambo hämta ut skidorna.

Så här i efterhand skulle jag förståss ha sagt att ”ok, men om de hade suttit snett, hade ni lagat dem då?”. Troligtvis hade de varit tvungna att säga ja och då hade jag varit där på två sekunder med tumstock i högsta hugg.

Va, läser du fortfarande? Blev lite lång förklaring men den tråkiga och dyra (7000 kronor i sjön) affären gör att jag svartlistar Skidbytarboden.

Det finns många som lovordar den Schweiziska skidorten och numer är jag en av dem. Efter en veckas vistelse så intar Verbier en topposition på skidorter. Det bästa med orten var helt klart den lätttillgängliga offpiståkningen. Läs mer om sköna repor hos till exempel freeride.se.

Kan inte säga att jag tyckte den ”exklusiva” skidorten var speciellt dyr heller som många vill påstå. Tycket till exempel att Val d’Isère är bra mycket dyrare. Boende bokade vi genom Interhome, vilket blev en verklig succé. Den lägenheten vi hyrde var superfin och passade oss perfekt, nära till lift och välekiperat kök.

Kände under förra årets skidresor att det var dags att köpa ett nytt ryggskydd. Och nu är det gjort! Det förra skyddet som var från Head kändes väldigt ”bulkigt” och osmidigt. Dessutom så åkte ”höftfästet” hela tiden upp på magen vilket inte bara blev obekvämt utan även väldigt varmt.

Därför blev det tid för att köpa ett nytt. Jag hade kollat in det här ryggskyddet från Poc, Spine Ergo. Visserligen riktigt dyrt, de kostar 1 500 kronor, och jag funderade både en och två gånger innan köpet blev av. Efter ett tiotal skiddagar med det nya skyddet så är jag ändå inte helt övertygade om dess förträfflighet. Visserligen är det bra mycket skönare än Headskyddet, men det blir fortfarande lite TMNT-känsla (Teenage Mutant Ninja Turtle). Jag har även förstått att skyddet inte är komplett utan två extratillbehör. Ett tillbehör, Coccyx ska skydda ned mot svanskotan och det andra, Cervical, ska skydda upp mot nacken. Får se om jag tycker det är värt ytterligare 5- 600 hundra kronor.

Så var det gjort! Alpresan är bokad! Den här säsongen går resan till Verbier, och jag måste säga att det känns spännande. Har hört mycket bra om Verbier, dessutom har vi ett par vänner som har jobbat där ett par år som väntar på oss därnere. Dvs. förutsättningarna kan inte bli bättre! Vi har faktiskt inte tagit en ”charter” den här gången. Vi har bokat flyg (förlåt mig för utsläppen) och boende separat. Får se vad slutnotan går på men det ser bra ut än så länge. Snart bär det av!

Första snön har fallit i ALTA, en av mina favoritskidorter. Någon timmes bilfärd från Salt Lake City hittar du den här skidorten, som visserligen inte kan mäta sig med stora europeiska skidanläggningar när det gäller antalet pister och liftar, men som kan bjuda på helt fantastisk skidåkning. Förra säsongen snöade det 16 meter i ALTA. SEXTON satans meter, det är hur mycket som helst. Det du inte bör missa när du åker dit är Alfs High Rustler, som kan var det perfekta avslutningsåket om du har bra med krut i benen kvar. Annars finns det risk för att du rullar ned för hela berget och ut på parkeringen. Hela Devils Castle, som är ett friåkningsområde är grymt bra, när de väl har sprängt bort hängdrivorna och öppnat ”grindarna”. Sen gillar jag skogsåkningen runt liften Supreme.

Jag måste återberätta en historia som min Salt Lake City polare sa att han råkat ut för. Han och hans fru hade bestämt sig för att ta en skidhelg i Alta och drg i väg på torsdagkvällen. Det hade snöat mycket hela veckan, så det var snökedjor som gällde i stort sett från SLC stadsgräns. På vägen upp så tilltog snöande något fruktansvärt och utan fyrhjulsdrift så hade de aldrig koomit upp. När de sent på kvällen svänger in på Altas parkering är allting täckt med hur mycket snö som helst, och i hotellets reception berättar det att vägen varit stäng flera timmar för trafik från dalen (det går bara en väg till Alta från SLC). När de vaknar upp på fredagsmorgonen är vädret fantastisk, solen skiner och det är ett par minusgrader. Vad som är extra fantastiskt är att vägen fortfarande är avstängd både fredagen och lördagen, vilket betyder att de i stort sett är ensamma på berget med helt sjukt mycket puder.

Vet inte hur mycket sanning det ligger i historien, men jag vet hur mycket det kan snöa i Utah, vilket ganska ofta leder till att vägar stängs av, och hur snabbt vädret kan växla.

 Sen vill jag gärna tro på det…

För jag vet inte om kan sträcka mig till att kalla den snygg. Men den kommer fungera kanonbra för det den är köpt för, nämligen vintergrillningar och promenader i skogen svinkalla januaridagar. Om du vill se mer bilder så se dem hos backcountry.com där jackan köptes.

Fick ett mail på svenska från en kille på Backcountry.com efter att jag gjort min beställning av North Face jackan. Han sa att han var svensk och att han alltid styrde upp en ”svenskrabatt” på 10 % till alla som beställde från Sverige. Trevligt tänkte jag och svarade att den rabatten skulle jag helt klart utnyttja i framtiden.

 Nu fick jag ytterligare ett mail från samma kille som tyckte att jag absolut skulle beställa fler produkter just den här veckan, för att de hade intern säljtävling. Den som har sålt för mest på söndag vinner. K O M  I G E N. Killen hade något bra på gång, men gjorde bort sig.

Jag lär inte beställa något mer den här veckan.

Nu äntligen har jag beställt en ny jacka till vintern. Det blev en North Face Sherwood Jacket från Backcountry.com. Fick den för ett snuskigt bra pris, allt som allt 1200 kronor. På Stadium tar de 2700 kronor för samma modell. Fan, jag är grym på att fynda .  Dunjackan kommer fungera kanon på fjällresorna i vinter hoppas jag. Jag ska försöka, men jag kan inte lova det, att inte använda den för mycket i stan. Det är faktiskt inte så jättesnyggt med en pluffsig dunjacka mitt i city. Nej, dunjackan ska bara åka på när det är svinigt kallt. Troligt. 

Källa: Aftonbladet

I går snöade det i Dalarna, vilket måste vara rekordtidigt. Samtidigt är det en väckarklocka för alla oss som vill boka in skidresan i tid. Träffade lite kompisar i helgen och undersökte intresset för en gemensamma resa. Några har redan bokat en resa till Chamonix, men dit är jag inte så sugen på att åka. Kittelfjäll är redan klart för påsken, som alltid. Men februariresan måsta snart tas tag  i. Skulle vara schysst att åka tillbaka till Utah eller Wyoming för skidåkning, men det känns som att resan tar för lång tid tyvärr. Kanske blir det italien igen?